nedebacken

Gårdagen bjöd på en lunch ute i inglasningen med trevligt sällskap och en härlig promenad med lite husspioneri.
Det är så härligt när det har börjat bli lite varmare och man kan vara ute så mycket. Jobbar em idag och fm lör-sön, tyvärr verkar det som att det ska regna ihelgen, men efter regn kommer sol, så det är bara att vänta.
Lite bilder på våran lilla Affe:




Kalle saknar sin kompis...

Ha en trevlig helg! Stor kram på er ♥

Eftersom jag jobbar helg så är jag ledig idag, har inte bestämt vad vi ska göra, ganska skönt att ta dagen som den kommer och inte alltid vara uppbokad i förväg. Tror det blir lite städ och plock i trädgården (om det inte är för blöt) och kanske ett besök hos lilla Viggo om det är hemma. Finns mycket att göra nu när snön har försvunnit, det tinar fram mycket jobb, inte mig emot för jag har så mycket arbetslust och mycket ideer men det är bara det att mina ideer inte alltid går hand i hand med min tomma plånbok. Men då tvingas man vara extra kreativ och komma på billigare lösningar.

Vi var ju i Adolfström för ett tag sedan, tänkte bjuda på lite bilder från den mycket trevliga helgen:

 
 
 


Ha en bra dag!

Jag skrev i ett tidigare inlägg att jag inte hade någon tränings kompis, det var en stor lögn. Jag har det senaste 5 åren haft en tränings kompis som alltid har följt med mig på en runda, i ur och skur. Han har varit min draghjälp när det har gått uppför, tränat med mig inför maraton, minskat på farten när jag linkat fram, höggravid med foglossningar. Han har varit så självklar att jag tagit han förgiven. Men nu finns han inte längre med mig, min lilla Affe är på ett moln i himlen (som Kalle så fint sa.)

Han fastnade med benet när han hoppade ur traktorn, och det gick av. Brottet satt högt upp och det skulle krävas stor operation och lång konvalecens för att få till det och det var ändå inte säkert att det skulle bli bra så vi beslutade att Affe skulle få lämna jordelivet. Alla som känner Affe förstår nog att det inte är en hund som skulle må så bra av att behöva ta det så lugnt så länge. Livligare hund än Affe finns inte och det är så jag vill minnas han.

Jag saknar han så enormt mycket att jag knappt kan skriva detta inlägg pga av alla tårar som forsar. Förstod inte hur mycket han betydde för mig förrän han var borta och det är väl ofta så det är, man förstår inte vad man har förrän man förlorat det. Affe var alltid efter mig och många gånger blev jag så less att ha han hak i häl men nu är det så tomt när jag inte har någon att snubbla över. Jag är så glad för att jag fick ha min glada, skälliga cirkushund i fem år och jag kommer aldrig glömma han.


Puss på dig gullhund!